Dagen har tillbringats på "kurs", dag ett av tre dagar har avverkats. Jag sätter ordet kurs inom citattecken, för jag vet inte om det är en kurs som jag har varit på egentligen. Träffen jag har varit på i dag kallas kompetensanalys. Visst låter det rätt luddigt? Jag kan tala om för er att luddigt bara är förnamnet.

När vi på jobbet förra veckan blev erbjudna att gå den här kompetensanalysen så var jag inte sen att haka på. Man ska ta alla tillfällen som ges till kompetensutveckling, right? Jag tackade kvickt ja till erbjudandet i alla fall och när jag någon dag senare fick reda på att jag fick gå så var jag glad.

Nya kunskaper och nya kontakter, trodde jag.

Väl på plats i dag så var min förhoppning om att innebörden med "kompetensanalys" skulle redas ut och att jag skulle få klarhet i vad jag hade gett mig in på. Detta hände inte. Kursledarna berättade inte vad syftet med vår träff var. I stället ägnade vi halva dagen åt att lära känna varandra i gruppen och halva dagen åt att spåna på vad begreppet kompetens innebär.

Missförstå mig inte.
Jag gillar att analysera saker.
Jag gillar människor som kan analysera saker.
Jag gillar att få flumma ut lite och övertänka lite på vissa saker.

Men. Vad har jag fått ut av att i tre timmar fundera vad kompetens är när jag inte vet om det leder till något? Självklart har jag träffat en massa intressanta människor i dag, men mer då?  Ingår jag i något slags psykologiskt experiment? Finns det så mycket EU-pengar så att man kan flumma bort timmar? Driver någon med mig? Jag skulle inte bli förvånad över något, så svävande som den här dagen har varit.

Nu håller jag tummarna för mer struktur och konkreta saker under morgondagen. Man har flaggat för att ett personlighetstest väntar och det ska bli kul att få göra det omtalade testet Myers- Briggs. Lite självkännedom är ju aldrig fel (jag vet redan att jag gillar struktur i alla fall).