Helgen spenderas på havet mellan Sverige och Finland. Det ska bli great. Förresten, Rederiet var en grym serie på den tiden som det begav sig. Elva år gammal så lekte jag till och med Rederiet och det var roligast att vara kapten eller Sofie som var "ung" och omtyckt. Viggo var också kul att spela för då fick man vara lite elak som omväxling. Jag bjuder på lite nostalgi och lägger in ett klipp på Rederiets vinjett. Lägg märke till Persbrandts pollisar.

Rederiet intro


Jag trallar vidare på introt i korridorerna, på soldäck och i barerna på färjan. Trevlig helg.

I söndags var bandet med i Kanal 5:s program Hitmakers, men fick inte där något skivkontrakt. Någon från något annat skivbolag var uppenbarligen smartare, för den 21 maj släppte bandet sitt första album.

Kolla in hemsidan för Jane The Band genom att klicka på bilden ovanför.

Under dagen har jag blivit illa berörd ett par gånger. Jag har hört en människa berätta att dennes mamma omkom i en brand nyligen. Jag har lyssnat på ett reportage på Studio Ett om en tjej vars föräldrar är förståndshandikappade och inte varit benägna att ta hand om henne ordentligt i hennes barndom. Och jag läste ett blogginlägg om hur kalla människor i Sundsvall kan vara.

Det går inte att lämnas oberörd av vissa historier.

Till helgen ska jag handla på taxfree. En sak som jag absolut ska köpa är single-malt whiskeyn Oban från Skottland. Det är min absoluta favorit av de olika whiskey-sorter som jag har provat. Vid ett tillfälle var jag på en mini-provning av whiskey och det var en upplevelse!

Det skulle vara kul att vara med i en whiskeyklubb, men vad jag vet så är det bara Njurunda Single Malt Society som är öppen för kvinnor i närheten av Sundsvall. Sundsvalls Whisky Club har inskrivet i sina stadgar att klubben endast är öppen för män, hur förlegat och mossigt känns inte det?

Oban är en av de av sex klassiska malter (från sex regioner) som United Destillers har utsett. De övriga är Dalwhinnie, Talisker, Lagavulin, Cragganmore och Glenkinchie. Det vore ju inte helt fel att ha hela uppsättningen hemma.



 

Bild från whiskyguiden.se

Känslorna efter Veronica Maggios konsert i går är blandade. Mycket folk och trängsel kombinerat med dåligt ljud; det visade sig att konserten var på nattklubbsdelen på Stadshuset och inte i Spegelsalen som jag först trodde.

Men Veronica själv var otroligt bra, hon har sin säregna klang i rösten som låter ännu bättre live än på skiva. När man märker att artister är lika bra-eller bättre-live så känns det bra ända in i själ och hjärta för det känns verkligen äkta.

15 000 personer laddar inför en konsert med Rod Stewart i kväll, själv laddar jag för en konsert med Veronica Maggio. Många människor har fått lön nu innan helgen och solen skiner från en blå himmel. Dessutom är det Eurovision Song Contest på teve. Hela Sundsvall kommer att koka i natt-var så säker.

Veronica Maggio-Måndagsbarn

Vi träffades för första gången en mörk eftermiddag i januari. Fuji såg lite tråkig och glåmig ut precis som jag. Av någon anledning attraherades jag av Fuji så vi gick hem tillsammans.

Nu fyra månader senare går det helt enkelt inte att leva utan Fuji länge. Nu kommer inga andra konkurrenter så som Gala, Delicious eller Granny Smith innanför dörren längre. Tråkigt nog har Fuji en lång resväg ändå från Kina innan vi kan träffas, men det får det faktiskt vara värt.

Läs mer om Fuji här.

Scenen för Rod Stewart håller på att byggas för fullt på Norrporten Arena inför konserten på lördag. När jag gick förbi i dag låg ett lass kravallstaket och väntade på att bli uppsatta, medans huset intill arenan redan har blivit inringat av staket.

Det blir säkert mycket folk på konserten. Frågan är väl bara hur mycket kravaller det kan bli på en konsert med Rod Stewart?

Vecka 29 har jag semester. Efter att ha surrat lite löst med en kompis om att åka till Visby så kollade jag runt lite efter ett ledig rum på vandrarhem och hotell.

På ett ställe fick jag napp, de hade fått en avbokning precis innan jag ringde. Jag sa vilket datum det gällde och hon jag pratade med frågade mig om jag visste vilken vecka det var. Ja visst, svarade jag. Vecka 29. Ja, men vet du vad som händer här då? fick jag till svar.

Näää...vaddå?

Det är Stockholmsveckan.

Huvva. Inte vill jag till Visby samtidigt som en massa brats åker dit och gör av med sjukt mycket pengar och sprutar svindyr champagne för att det är så kul. Jag vill ju strosa runt i Visby och insupa atmosfären och mysa på. Det får bli någon annan vecka än vecka 29.

Nya böcker är beställda. Den här gången blev det fyra stycken.

Hey Dolly av Amanda Svensson
Olycksfågeln av Camilla Läckberg
Allt av Martina Lowden
Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson




Hey Dolly är jag väldigt nyfiken på, författaren är 20 år och har fått lysande recensioner för sin debutbok. Och äntligen ska jag ta mig tid att läsa trilogin av Stieg Larsson som alla säger är så bra, men jag fegar lite och nöjer mig tills vidare att beställa den första boken i serien, Män som hatar kvinnor.

Boken Allt är en 600 sidor lång självbiografi, som även den är skriven av en ung tjej. Det ska bli intressant att läsa den. Camilla Läckbergs roman Olyckfågeln känns som ett säkert kort och efter att jag har läst en av hennes tidigare böcker med samma huvudpersoner, så känns det som ett måste att fortsätta läsa henne böcker.

Många sköna lässtunder ska det bli framöver.

Bilder från bokus.com

Snart, snart så kommer gänget att utökas med en liten knodd! En av mina bästa vänner är höggravid och lillpojken verkar vilja komma ut tidigare än till midsommar som det är sagt. Det är nog bara fråga om ett par dagar innan han visar sig för omvärlden.

Nu blir det till att ringa och sms:a med frekventa mellanrum så man får höra om de åkt till förlossningen. Det är så spännande!

En låt har etsat sig fast och under dagen har jag kommit på mig själv att nynna på den konstant.

Duffy-Warwick Avenue

Skit-jävla-förbannade huvudvärk. FÖRSVINN!!! På en gång! Jag vill inte vara en migrän-kossa.

Lördag: konsert med Veronica Maggio på Stadshuset. Stadshuset har verkligen en perfekt konsertlokal.

Om två helger: Helsingsfors-kryssning. Med en minibuss upp och ner från Stockholm, två nätter på en båt och bra människor i sällskapet så kan det inte bli annat än en kul helg.

Midsommarhelgen: den obligatoriska årliga trippen till Umeå. Stuga är bokad på Nydala Camping. Förhoppningsvis blir det lika varmt och skönt som ifjol så vi kan utnyttja Umelagun som ligger bredvid campingen.

Vecka 27-30: för första gången på många år...bapapapabaaam....4 veckors semester!


Bilder: VeronicaMaggio.com, Tallink Silja Line och Visit Umeå

För ungefär tre månader sedan så var jag på Ikea med Emma. När vi gick igenom blomavdelningen doftade det så underbart av alla jasminblommor, så jag kunde bara inte låta bli att grabba tag i en planta med en massa knoppar på. Ungefär samtidigt hörde jag en tant bredvid "prata för sig själv" och säga de är ju så härliga, men de är ju helt omöjliga att sköta, de är såååå svåra. Jag slår vad om att hon sa det för att jag skulle höra henne; hon ville väl hytta lite med ett varningens finger.

Under de månader som har gått så har knopp på knopp ramlat av plantan och en massa vissna blad har legat på golvet och skräpat. Jag började lite smått tappa tron på att jag någonsin skulle få den att blomma. Visst är bladen på plantan blanka och fina, men man vill ju ändå ha de vackra blommorna också. Vissa stunder har jag trott att tanten på Ikea skulle få rätt, att den skulle dö. Samtidigt har jag tänkt att jävlar i mig att tantskrället ska få rätt.

Och i går började en knopp att blomma! Där fick du tanten. Jag klarar minsann av en svår jasmin-planta.

Undra när det blir en musik-kväll nästa gång, jag börjar få abstinens. Därför var jag tvungen att kolla på några klipp på Youtube. Kolla in ansiktsutrycken på killarna. Hur kan man njuta så mycket av att spela en Super Mario låt? De är för härliga!

Super Mario Bros 2



Den här låten har man också hört några gånger.

MacGyver Theme

Nu har jag arbetat i två veckor på min nya arbetsplats. Förra helgen påpekade en av mina kompisar att jag hade börjat att säga hej å hå och han trodde att jag hade tagit efter hans uttryck. Men nu vet jag vad det kommer ifrån.

Runt omkring mig i kontorslandskapet hör jag att folk säger hej å hå samtidigt som de gäspar, när de förklarar något för varandra eller bara när de känner för att använda sina stämband. En av mina utbildare sa hej å hå i varannan mening en dag.

Hej å hå. Nu är det dags att göra mig klar och bege mig till en kompis för lite samkväm och surr över ett glas vin innan det bär av mot casinot. Hur jag nu ska hitta till rätt hus när jag inte har någon mottagning på min telefon, när jag aldrig varit där tidigare. Hur ska jag klara mig utan en fungerande telefon i kväll?! Hoppas att störningarna i nätet är över snart.

Snart helg igen och i morgon ska jag spela poker på casinot med en kompis. Om jag törs vill säga. Förmodligen kommer min puls rusa, blicken kommer att flacka och händerna kommer att darra redan innan jag har satt mig vid spelbordet.

Texas Hold'em är psykologiskt, strategiskt, lite rävigt och en del flax. Maximal adrenalin-tillströmning är något som följer med om man lägger in lite pengar i det hela. Spänningen stiger, kommer hon att våga?

Ja mamma-jag ska hålla i pengarna. (Är alla mammor likadana?)


Foton: fotoakuten.se

Ibland går det inte att motstå frestelser. Så den här telefonen fick följa med mig hem i dag från affären helt enkelt. Den är röd som hjärtat, blodet, passionen och som min politiska färg.


Foto: Sony Ericsson

För ett tag sedan efterlyste jag en bra tidning. En tid efteråt ramlade jag på en ny tidning som jag nu har börjat att prenumerera på, Passion For Business. En riktigt bra tidning med både allvar och nöje, läs den ni också. Tre nummer för 99 kronor.

Nu har jag varit en vecka på mitt nya jobb och det märks verkligen att jag numera är statstjänsteman (som en av mina utbildare noga betonat).

Första dagen på mitt nya jobb så blev jag genast slussad till personalavdelningen som under en timme berättade om hur jag kan göra med semesterdagar, vid sjukdom, uttnyttjande av förmåner, flexkort och liknande. Utbildning i förvaltningskunskap har stått på schemat de senaste två dagarna, så att jag ska veta vad som är min skyldighet mot medborgarna, i sann demokratisk anda. Om två veckor ska mina kunskaper testas och ett papper ska skrivas om att jag har tagit del av uppgifterna.

Under gårdagen fick jag även ta del av säkerhetsarbetet på min arbetsplats, en noggrann genomgång av arbetsmiljön och olika risker med arbetet.

Inget lämnas åt slumpen, det är ett som är säkert. En fadder följer min utveckling och ser till att jag steg för steg får ny information, lär mig nya arbetsverktyg och får behörigheter till det jag behöver. Samtliga saker prickas av på ett papper eftersom.

Det verkar vara ordning och reda när man arbetar på en myndighet.

Då sitter man i soffan med benen uppkrypna under sig. Nyss rasslade vinden till ute på balkongen och jag hoppade högt upp. När jag behövde uppsöka toaletten för ett tag sedan så sprang jag dit och sen sprang jag tillbaka så fort som det gick till soffan. De mörka hörnen i lägenheten känns väldigt obehagliga just nu.

Jag råkade fastna framför Criminal Minds i kväll så nu kommer jag antagligen inte att kunna somna, för att jag blivit så uppskrämd. Undra när det är soluppgång? Och om jag väl somnar kommer jag att drömma mardrömmar om mord och hemskheter. Ibland önskar man att det fanns någon trygghetsjour att ringa, som kommer och kramar om en och säger att inget hemskt kommer att hända.

Uuuh. Jag ska hålla mig till drama och komedier händanefter.

Gång på gång under dagen har jag sett en reklamfilm för Bonaqua Silver. För två veckor sedan när jag skulle handla kolsyrat vatten, var det enda som fanns just Bonaqua och jag köpte en flaska med päronsmak. Vattnet smakade så vidrigt att jag grimaserade efter varje klunk jag tog och när jag hade släckt törsten med ett par munnar vatten, så slängde jag bort det som var kvar.

Den stackars killen i reklamen är en bra skådespelare, han ser så nöjd ut när han dricker det vidriga vattnet.

Lördag. Jag myser på och lyssnar på två skivor på hög volym.

Duffy- Rockferry
Brolle- Ett Hjärta Som Glöder

Underbart.

Minns ni Rödeby-fallet? En pappa till en trakasserad pojke sköt mot tonårspojkar som stod i deras trädgård. Pappan sköt ihjäl en av pojkarna och skadade en annan allvarligt. Det är en tragisk historia som det har rapporterats om i medierna, bland annat har man fått höra telefonsamtalet när sonen ringer till polisen och anmäler sin egen pappa. Alla olika vinklingar av historien gör att man får ont i hjärtat när man tänker på det.

Nu har pappan frikänts och det är debatt kring detta, är det korrekt eller inte att pappan ska gå helt utan straff när han faktiskt har tagit en persons liv?

Efter att ha hört om den här domen så känns det aktuellt att anmäla mitt intresse som nämndeman, för bli mer insatt i hur det svenska rättsväsendet egentligen fungerar. "Kvinna under 40 år", undra om man har någon chans att få sitta som nämndeman?

Underbart väder ute och jag känner mig piggare! Efter en vecka som kontorsråtta bland datorer, avtal och papper så behöver man lite kontrast och ett break när helgen kommer. Party-monstret i mig har vaknat till och längtar efter grillat, vitt vin och cigg kombinerat med kompisar, sol och musik.

I kväll blir det en uteservering och lite shopping. Sweet.

Sova sova sova.
Jobba jobba jobba (eller "låtsas-jobba"  rättare sagt eftersom jag inte kan mitt nya jobb ännu).
Sova sova sova.

Roligt och spännande liv den här veckan. Veckan är lika kul som det här blogginlägget.

Men jag orkar inte mer än att sova och gå på jobbet just nu. Och när jag säger det till folk så känner jag mig lat. Människor fattar inte riktigt hur man kan bli av pollen och tror nog att jag är lat. Trots att jag la mig och sov i går klockan sju på kvällen och sov i tolv timmar så har jag varit trött hela dagen och varit en halvzombie.

Dags att sova igen.

Aktuellt läge: Senast uppmättes höga halter av björkpollen och måttliga, på gränsen till höga, halter av sälg/videpollen.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet


Björken utanför min balkong hade musöron i går. I dag skimrar den lite lätt i grönt och blommar. All pollen verkar komma på en gång i år, när det blev tvärvarmt på en gång!

Hur än man bär sig åt på våren så är man trött. Tar man inte pollentabletter så blir man jättetrött, blir tung i huvudet, får svidande ögon och ont i halsen. Nästäppa brukar också smyga sig på. Tar man allergitabletter blir man bara jättetrött, sover mycket och det känns som att man har sirap i skallen.

Så då var det dags att i dag knata bort till mitt nya jobb. Det ska erkännas att jag legat lite på aga i natt och varit rädd för att försova mig-det skulle just vara ett bra första intryck. Men jag är inte nervös alls, det känns bara kul att få träffa nytt folk och lära mig nya saker.

Matlådan är framplockad ur frysen, morötter är rivna och kaffemuggen har jag slängt ner i handväskan. Nu ska jag dricka en balja kaffe och piffa håret lite.

Wish me luck!

Det märktes att det var trettioårsfest igår. Fyra eller fem gravidmagar och fyra relativt nykläckta barn svassade omkring i huset. Jaja. Vad ska man säga? Frågan är om barn någonsin kommer att passa in i mitt liv. Jag har alltid sagt att jag inte vill ha barn innan jag är trettio och än står jag stenhårt fast vid det. Efter att ha hört om alla komplikationer med småbarn och förlossning så vet jag inte ens om jag någonsin vill ha barn.

Några spännande ämnen som avhandlades under gårdagskvällen var driftskostnader på olika hus, gamla busminnen från högstadiet, barnuppfostran, förlossning (oväntat), bilar och guitar hero.

När musiken höjdes och kom igång så njöt jag av att få dansa och skräna lite.

Trettioårsfest i kväll hos en kompis. En riktig husfest väntar och jag vet att jag kommer få en jätterolig afton. Livet är bra konstigt, ena stunden är man på tjugoårsfester och i nästa andetag så är det trettioårsfester. Vad hände?

Svisch, swoosch! Dagarna och åren passerar med hög hastighet och plötsligt ska man visst vara vuxen. Men än så länge tänker jag ta tillfället i akt och inte vara så vuxen jämt. Man ska ta alla chanser man får att göra roliga och nya saker. Undra vad jag ska hitta på?

Några killar i Stockholm bedriver kurser i hur män ska ragga på kvinnor. Charismatic revolution heter företaget som lär ut denna ädla konst. De bästa tipsen till alla killar som ska ragga är de som följer.

• Le mot tjejen och gör henne glad
• Berör henne
• Var lite retsam och lekfull
• Att du säger något är viktigare än vad du säger
• Prata om känslor och måla upp bilder

Jag kan väl hålla med om allt utom punkt fyra. Vem vill bli uppraggad av någon som pladdar på om skit och ingenting? Inte jag i alla fall. Däremot vore det ganska trevligt att bli uppraggad av någon intelligent, kul kille som dessutom är bra på att hångla.

Charismatic Revolution genomför även "bootcamps". Under tre dagar så kan män varva teori med praktik för att bli den ultimata don juan ute på krogen. Precis som många andra företag så har raggnings-företaget en pengarna tillbaka -garanti.

Trots att jag blir skeptiskt när jag läser om företaget så måste jag ge mig tillkänna och säga att företaget är ett genidrag. Singlarna i storstäderna blir fler och fler och antalet singelhushåll ökar. Det finns med andra ord en potentiellt stor marknad som killarna på Charismatic Revolution kan nå ut till.

Undra när man kommer se något liknande för kvinnor?

Läs mer om raggningsskolan här.

Här sitter jag i startgroparna och väntar på att min kompis ska komma och hämta mig, med storsläp efter bilen. Dagen ska spenderas i Södehamn där jag ska hjälpa min kompis att flytta in grejer i hans nya lägenhet.

Söderhamn. Det ska bli intressant att se vad det är för ett ställe som har 26 000 invånare och ett bandylag som heter Broberg som de stoltserar med. Egentligen är jag lite sur för att stan har lockat med ett bra jobb och snott en av mina kompisar, men jag får väl ge hålan en chans åtminstone.

Några säkra tecken på att sommaren är i antågande: grillning, bad och gitarr ute på en altan halva natten (tack och lov för infravärme, dunsockar och filtar). Munspels-Nisse och tamburin-Ulla vaknade till efter ett par glas. Alla ville vara tamburin-Ulla i natt. Bongo-Mongo fick inte vara med och leka så mycket eftersom han saknar taktkänsla.

Vi fick en liten majbrasa i går när ett par gamla trädgårdsmöbler skulle möte sitt öde och fick slukas av varma gul-orangea lågor. Elden lyste mot sjön bredvid brasan. Vattnet i sjön var inte så varmt och isen hade gått i veckan, men som vanligt så är det alltid någon som bara måste slita av sig kläderna och springa i vattnet för att ta sig ett dopp.

Livet är bra roligt ibland.