Någon gång i månaden så brukar jag gå på loppis på väg hem från jobbet. Jag blir så inspirerad och det är så kul att gå och vända och vrida på alla olika saker som finns! Det är alltid något som följer med hem och jag känner mig ofta nöjd med mina inköp. Förra månaden köpte jag en stor kruka till balkongen, någon gång har jag köpt en fin kaffeburk till en kompis och någon söt liten pillerburk i porslin har fått hänga med hem också.

Men idag har jag slagit alla tidigare loppis-inköp. På väg till det vanliga stället som jag brukar slinka in på, så ser jag att det är öppet på ett annat ställe, inne i en lada. Ett ställe som har öppet väldigt sporadiskt (läs: sällan) när gubben som har stället känner för att öppna dörrarna och sitta av ett par timmar på en pinnstol bakom kassadisken.

När jag gick innanför dörrarna till ladan så såg jag den ögonblickligen. Min öronlappsfåtölj som jag har letat efter! Grön, onött och i velour. När jag såg priset så trodde jag att gubben hade satt på fel prislapp. Men icke. Priset: 125 kronor! Vilken lycka. Det vara bara att slå till- jag hade faktiskt inget val. 40 minuter senare hade jag fåtöljen hemma tack vara min snälla mamma som ställde upp och hjälpte mig.
 
Vissa tycker helt säkert att den är gräslig, omodern och äcklig. Men det struntar jag blankt i för jag älskar den! Det enda som ska åtgärdas är dekorbanden som behöver lite förstärkning i form av textillim, då kommer de att sitta fast riktigt ordentligt.